Den 7:e november 2016, började COP22, klimatförhandlingarna i Marrakech. De pågick fram till den 18 november. Med anledning av detta så gjorde jag en intervju med Filip Lövström, deltagare från NGO:n “Push Sverige“. Filip och hans kollegor reste till Marrakech med tåg för att deltaga i förhandlingarna.

Filip beskriver vad som hänt sedan Paris i fjol, att mycket fokus kommer att ligga på finansieringsfrågor och hur det finns ett visst glapp mellan den vetenskapliga kunskapen och den politiska viljan. Däremellan har vi vår framtid.

Parisavtalet, som trädde i kraft den 4 november i år, stipulerar att vi skall begränsa uppvärmningen till 2 grader C med sikte på max 1,5 grad. Som det ser ut idag, om nationerna följer sina INDC (Intended Nationally Determined Contributions), så kommer vi dock snarare at hamna på drygt 3 graders uppvärmning. Det motsvarar nära nog en istid, men åt andra hållet. Jag berör det här och en del andra saker som tipping points, återkopplingar mm.

Jag tar även upp finansieringsfrågorna. Enligt Parisavalet så skall den rika delen av världen skrapa ihop 100 miljarder dollar, årligen, för att finansiera anpassning och andra klimatrelaterade åtgärder för de fattiga nationerna. Det här har ju inte riktigt gått så smidigt som löftena utlovade. Det är mycket pengar. Men tycker man att 100 miljarder USD låter mycket så kan man jämföra det med de ca 500 miljarder dollar som världen subventionerar fossila bränslen med årligen. Mänskligheten har en hemläxa att göra.

Stranded assets, grundstötta tillgångar. “Det finns mer fossilt kol tillgängligt än vad mänskligheten kommer att kunna använda.” Det här sade Bert Bolin, klimatforskare och en av grundarna till FN:s klimatpanel, IPCC, redan 1974. Det är fortfarande sant. Vem sitter med Svarte Petter?

Efter att jag gjorde intervjun så har Donald Trump valts till “president elect”. Det är inte så at than har fått flest röster, Hillary fick 1,5-2 miljoner fler, men deras system med elektorer gör att man kan bli president genom att vinna i rätt delstater. Trump kom att prägla förhandlingarna i Marrakech, men inte så mycket i linje med han egna idéer om klimatet, utan snarare genom att ena delegaterna om vikten av samarbete.

 

Leave a Comment